Utjämning för nybörjare: Valsalva och Frenzel

Snabbsvar

Utjämna redan vid ytan och sedan tätt på väg ner, innan du känner tryck. Gör det försiktigt. Om det tar emot: sluta gå ner, gå upp en bit och försök igen. Pressa aldrig. Valsalva (blåsa mot stängd näsa) är lättast att lära sig och fungerar bra för de flesta flaskdykare. Frenzel (tungan pressar luften) är skonsammare och fungerar bättre med huvudet nedåt och med lite luft i lungorna, så det är standard inom fridykning. Dyk inte när du är förkyld eller täppt. Ont som sitter i, nedsatt hörsel, tinnitus, yrsel eller blod efter ett dyk är skäl att kontakta vården.

Varför du måste tryckutjämna

Trycket i vattnet ökar snabbt. På 10 meters djup är det dubbelt så högt som vid ytan. Luften i kroppens hålrum trycks ihop i samma takt. Den största förändringen sker på de första metrarna, så det är där de flesta får problem.

Mellanörat. Bakom trumhinnan finns ett litet luftfyllt rum. Det står i förbindelse med svalget via örontrumpeten. När du går ner trycker vattnet trumhinnan inåt. Du måste skicka luft upp genom örontrumpeten så att trycket blir lika på båda sidor. Örontrumpeten är normalt stängd och öppnar sig inte av sig själv under vatten. Det är därför du måste hjälpa till.

Bihålorna. Pannhålor och käkhålor har också luft. Är slemhinnorna friska följer de oftast med utan att du gör något. Är du förkyld eller har allergi kan öppningarna vara svullna. Då kan du få kraftig smärta i pannan eller över tänderna.

Masken. Luften i masken trycks också ihop. Om du inte fyller på blir masken sugen mot ansiktet. Det kallas masksqueeze och kan ge blodsprängda ögon och blåmärken. Andas ut lite genom näsan in i masken när du går ner. Det är också därför simglasögon inte duger för dyk. Du kommer inte åt att utjämna dem.

När du ska utjämna

• Gör en första utjämning vid ytan, innan du börjar gå ner.
• Utjämna sedan ofta. DAN skriver att de flesta experter rekommenderar att utjämna ungefär varannan fot, alltså drygt en halvmeter. Vissa utjämnar vid varje andetag de första metrarna.
• Utjämna innan det gör ont. Känner du tryck har du redan väntat för länge.
• Gå ner med fötterna först eller lugnt längs linan de första gångerna. Det är lättare att utjämna med huvudet uppåt. Titta gärna upp när du utjämnar. Att sträcka på halsen kan hjälpa örontrumpeten att öppna sig.
• På väg upp sköter sig öronen oftast själva. Luften pyser ut. Behöver du hjälpa till, nyp om näsan och svälj.

När du ska avbryta

Om det inte går att utjämna:

1. Sluta gå ner.
2. Gå upp en meter eller två, tills trycket släpper.
3. Försök igen, lugnt.
4. Går det fortfarande inte, avbryt dyket. Signalera till din kompis.

Pressa aldrig hårdare för att få upp öronen. Det är så skador uppstår.

Dyk inte med förkylning, bihåleinflammation eller täppt näsa. Vill du använda avsvällande nässpray inför dyk, prata med en läkare först. Använd inte nässpray inför ett dyk om du aldrig provat den tidigare. Upprepad användning kan ge mer svullnad när effekten går ur. Då kan luften få svårt att komma ut ur örat eller bihålorna på väg upp.

Vanliga misstag

• Att vänta tills det gör ont.
• Att blåsa för hårt och för länge med Valsalva.
• Att gå ner för fort, särskilt med huvudet först.
• Att glömma masken.
• Att dyka med förkylning "för att det bara är lite".
• Att fortsätta ner trots att ena örat inte har släppt.

Valsalva

Valsalva är den metod de flesta lär sig först, ofta på första dykkursen.

Så gör du:

1. Nyp om näsan genom masken.
2. Stäng munnen.
3. Blås försiktigt mot den stängda näsan, som när du snyter dig men utan att luften kommer ut.
4. Du ska känna ett litet klick eller tryck i öronen. Då är det klart.
5. Släpp. Upprepa när du gått ner en bit till.

Blås kort och lätt. DAN avråder från att hålla trycket i mer än fem sekunder. Om ingenting händer efter ett par lätta försök, gå upp en bit i stället för att blåsa hårdare.

Fördelar:

• Lätt att lära sig.
• Fungerar bra för flaskdykare, som har gott om luft i lungorna och oftast dyker i horisontellt läge.

Nackdelar:

• Du använder bröst- och magmusklerna för att trycka. Det är lätt att ta i för mycket.
• Ett kraftigt Valsalva höjer trycket i hela huvudet. Det kan i värsta fall skada innerörat, till exempel genom att det runda fönstret brister. Det kan ge bestående hörselnedsättning eller yrsel.
• Fungerar sämre med huvudet nedåt och när lungorna har lite luft. Därför räcker det sällan för fridykning bortom de första metrarna.

Frenzel

Vid Frenzel stänger du luftvägen vid struphuvudet och använder tungan som en kolv för att trycka luften från munnen och svalget upp i örontrumpeten. Lungorna används inte.

Så gör du:

1. Nyp om näsan.
2. Fyll munnen med lite luft. Kinderna kan vara lätt fyllda.
3. Stäng luftvägen bakåt, som när du håller andan.
4. Tryck tungans bakre del uppåt och bakåt mot gommen, som när du säger "k" eller "gg".
5. Luften trycks upp i örontrumpeten. Du känner samma klick som vid Valsalva.

Ett sätt att hitta rörelsen: nyp om näsan och försök säga "k" eller "tuk" utan att släppa ut luft. Många märker att öronen poppar.

Fördelar:

• Trycket kommer från tungan och inte från lungorna. Du höjer inte trycket i bröstkorgen och huvudet på samma sätt som vid Valsalva. Även med Frenzel går det att trycka för hårt, så var lika försiktig.
• Fungerar med huvudet nedåt.
• Fungerar med lite luft i lungorna. Därför är det standardmetoden inom fridykning.

Nackdelar:

• Svårare att lära sig. Många behöver öva i flera veckor.
• Det är lätt att råka öppna luftvägen så att luften går ner i lungorna i stället.
• Svårt att känna om du gör rätt i början.

Andra metoder

Toynbee: nyp om näsan och svälj. Sväljningen öppnar örontrumpeten. Fungerar för en del, särskilt på grunt vatten.

BTV (frivillig öppning av örontrumpeten): vissa kan öppna örontrumpeten med musklerna i svalget utan att trycka luft, ungefär som när man gäspar. Få kan det från början.

Båda kan kombineras med Valsalva eller Frenzel. Svälj eller rör käken samtidigt som du utjämnar om det tar emot.

Valsalva och Frenzel jämfört

Flaskdykare klarar sig ofta med Valsalva, så länge de blåser lätt. Ska du fridyka, eller har du svårt att få upp öronen, är det värt att lära sig Frenzel.

Öva på land

Du kan öva båda metoderna hemma.

• Öva Valsalva med lätta tryck. Lär dig hur lite som behövs.
• Öva Frenzel framför en spegel. Titta på halsen. Om du ser att bröstet eller magen rör sig använder du lungorna.
• Ett enkelt test: nyp om näsan, fyll kinderna med luft och tryck ut luften till öronen med tungan, utan att andas.
• Öva med huvudet nedåt, till exempel liggande på sängen med huvudet över kanten.
• Det finns enkla övningsverktyg, men du behöver inget för att komma igång.

Öva inte med kraft. Gör det ont i öronen på land, sluta.

Sedan kan du öva i bassängens djupa ände. Gå ner längs väggen eller en lina. Utjämna innan du känner tryck.

När du ska söka vård

Kontakta vården om du efter ett dyk har:

• smärta i örat som inte går över,
• nedsatt hörsel eller lockkänsla som sitter i,
• tinnitus (ringningar eller sus),
• yrsel eller illamående,
• blod från örat, eller näsblod som inte slutar,
• vätska från örat.

Yrsel, plötslig hörselnedsättning eller tinnitus efter ett dyk kan vara tecken på skada i innerörat. Försök då inte utjämna fler gånger, det kan förvärra skadan. Skada på innerörat ska undersökas akut på en öron-näsa-hals-mottagning. Ring 1177 för råd om var du ska vända dig. Kommer symtomen efter uppstigningen, särskilt med ont i leder eller muskler och trötthet, kan det vara dykarsjuka. Ring då 112 och säg att det gäller en dykolycka. SOS Alarm kopplar vidare till dykläkare och tryckkammare.

Har du återkommande problem att utjämna, gå till en läkare eller öron-näsa-hals-läkare. Helst någon som har erfarenhet av dykmedicin. Dyk inte igen förrän örat är läkt och du har fått klartecken.

Fler guider om att komma igång: de första tio metrarna, dykmask som sitter och säkerhet med kompis och boj.